Kammarrätten i Stockholm, dom 2017-07-17, mål nr 6880-16

I samband med en anmälan om ändrade ägarförhållanden ansåg Stockholms stad att företrädarna för bolaget inte kunnat visa varifrån pengarna för aktieförvärvet kom. Staden ansåg att eftersom finansieringen inte var styrkt kunde bolaget inte anses uppfylla lämplighetskravet i alkohollagen. Staden ansåg vidare att en av företrädarna för bolaget tagit ett förbjudet lån från moderbolaget i strid mot aktiebolagslagen. Vidare ansågs det oklart om och i så fall med vilket belopp lånet återbetalades.
Förvaltningen konstaterade att tillståndshavande bolag, Bertilds AB, inte längre uppfyllde lämplighetskravet i AL och återkallade tillståndet. Förvaltningsrätten i Stockholm ansåg att köpet av bolaget måste anses ha skett med det skadestånd som bolagsmännen fått då de lämnade en annan rörelse. Eftersom något ”svart kapital”, enligt domstolens mening, inte använts fann domstolen inte skäl att återkalla tillståndet.

Däremot ansåg förvaltningsrätten att det förelåg ett enligt aktiebolagslagens bestämmelser förbjudet lån vilket ansågs vara skäl för att meddela en varning.Stockholms stad överklagade till kammarrätten som fastställde stadens beslut om återkallelse med bl.a. följande motivering. ”Några uttryckliga regler eller uttalanden som ger stöd för att serveringstillstånd schablonmässigt ska vägras eller återkallas på grund av att det finns brister i dokumentationen avseende förvärvet av en verksamhet eller avseende finansiella transaktioner i samband med detta finns inte. Enigt uttalanden i förarbetena till den äldre alkohollagen (1994:1738) uttalas dock bl.a. att en person för att visa sin lämplighet att bedriva servering av alkoholdrycker ska kunna visa varifrån kapitalet till ett restaurangförvärv har kommit samt hur personen tänker finansiera köpet och den framtida rörelsen (SOU 200:59 s. 203).
Mot den bakgrunden och mot bakgrund av de skyddsintressen som ligger till grund för alkohollagstiftningen i allmänhet anser kammarrätten att det finns stöd för att kravet på lämplighet med hänvisning till personliga och ekonomiska förhållanden också inrymmer ett krav på sökanden att kunna visa att förvärvet skett med legala inkomster, även om kravet sannolikt inte bör utsträckas hur långt som helst (jfr. Kammarrätten i Göteborg dom den 26 januari 2012 i mål nr 6070-11)./…./Kammarrätten anser mot den bakgrunden att Verona inte har visat att medlen som finansierat köpet av Verona ursprungligen härrör från det skadestånd som Bertlids erhållit i januari 2013 eller andra legala inkomster. Sammantaget anser kammarrätten att den ekonomiska misskötsamheten som har förelegat utgör grund för ingripande enligt alkohollagen. /…./Kammarrätten anser att den ekonomiska misskötsamhet som är aktuell i målet är så allvarlig att erinran eller varning inte kan anses vara en tillräcklig åtgärd. Den omständigheten att det nu förflutit lång tid sedan de ifrågasatta handlingarna gjordes föranleder inte kammarrätten att göra annan bedömning. Veronas serveringstillstånd ska därför återkallas.”

Kammarrätten i Göteborg, dom 2012-01-26, mål nr. 6070-11

Göteborgs stad återkallade serveringstillståndet i samband med att bolaget bytte ägare. Staden ansåg att det inte visats hur en del av köpet (195 000 kr) finansierats. Den totala köpeskillingen uppgick till 600 000 kr. Tillståndshavaren hade fått ett bryggerilån på 405 000 kr som kunde styrkas. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som fastställde stadens beslut. Kammarrätten meddelade prövningstillstånd och upphävde återkallelsen och meddelade en erinran.

Kammarrätten fann att av de 195 000 kr som inte redovisats hade 40 000 kr lånats av personer som dels haft ekonomiska möjligheter att låna ut pengarna och dels att beloppet överförts till låntagarna via bank. Bolaget uppgav att det resterande beloppet (155 000 kr) hade lånats av tre andra personer. Dessa lån var inte dokumenterade men kammarrätten fann det inte osannolikt att bolagets uppgifter stämde.
Kammarrätten ansåg att oklarheten beträffande en ”mindre del” av köpeskillingen inte ska föranleda att bolagets serveringstillstånd ska återkallas. Domstolen uttalade även i sitt resonemang kring finansieringen ”Att ställa upp krav som innebär att medel som används för förvärv av tillståndspliktiga verksamheter ned till sista kronan ska kunna härledas till legala inkomster för – utifrån hur lagen utformats – alltför långt.”

Kammarrätten i Göteborg, dom 2012-11-14, mål nr. 1724-12

Kommunen meddelade en varning beroende på att restaurangen vid två tillfällen brustit i iakttagandet av förvaringsförbudet i 8 kap. 24 § AL. I sitt överklagande till förvaltningsrätten hävdade tillståndshavaren att de två flaskor det handlade om hade omhändertagits från gäster och därefter förvarats i baren. Domstolen ändrade varningen till en erinran bl.a. med motiveringen att förvaringsförbudet i första hand antas syfta på sådana alkoholdrycker vars hantering serveringsstället och dess personal förfogar över medan alkoholdrycker som medförs av gäster inte på samma sätt kan antas förvaras i baren.
Kommunen överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet bl. a. med motiveringen att det i detta fall inte enbart är frågan om förvaring av alkoholhaltiga drycker som under ett restaurangbesök tillfälligt lämnats över till restaurangens personal under sådana former att det kunnat säkerställas att dryckerna inte sammanblandats med de som serveras i lokalen. Alkoholdrycker har vid olika tillfällen omhändertagits och därefter förvarats i anslutning till alkoholdrycker som serverats med stöd av serveringstillstånd. Omständigheterna är sådana att det som inträffat ligger klart utanför vad som tidigare varit tillåtet. Överträdelserna av lagens bestämmelser ska därför leda till åtgärd. Kammarrätten fastställde påföljden till en varning eftersom det handlade om upprepade förseelser och eftersom hanteringen av alkoholdryckerna inneburit att det varit mycket svårt att kontrollera om restaurangen endast serverar alkoholdrycker som inköpts med stöd av serveringstillståndet.